Mitt “best man” tal till min bror

Jag höll ett tal till min bror när han och Ann gifte sig den 25 mars 2006. Det slutliga talet blev lite annorlunda en denna, version 0.9:

Best mans tal 

Jag blev självklart väldigt glad när Erik bad mig att bli hans best man. ”Bäste man” på engelska, det låter väl inte så tokigt?  

Men ordet best man får ju också en att tänka på ”bästis”. Alltså, i bemärkelsen bästa kompis. Och när jag tänker på Erik och bästis, så kommer jag oslaget att tänka på Ola. 

Ola och Erik var bästisar, i ordets fulla bemärkelse. Från 1:a till 9:e klass, alla åren på  Sandeplanskolan i Höllviken. Och många var de gånger man hörde ”Jag ska bara bort till Ola…”. Fast så nära bodde han ju faktiskt inte, att det bara vara ”bara bort” som det var för storasyster till hennes bästis som bodde i huset bredvid. 

Ola och Erik var kulekungar på Sandeplansskolan. Tillsammans ”kompade” de, och byggde upp varsin jättelik kulsamling (av spaggar, porschrar, oljeporschrar och andra färgrika kombinationer). 

Som barn visste man inte riktigt vad ”kompa” betydde, men man använde det när man behövde en bundsförvant, något att samarbeta med, helst mot de andra barnen. 

Men nu, när jag tänker tillbaka, så inser jag att Ola var Eriks första ”kompanjon”. 

Kompanjon. Ett intressant ord.  

Jag har kollat upp det lite. Och det visade sig att till skillnad mot det närbesläktade ordet “kumpan” så är kompanjon ett allt igenom positivt ord. Det sägs komma från det latinska companio som är bildat av con, i betydelsen med, och pan, i betydelse bröd. Antagligen var alltså grundbetydelsen “någon att bryta sitt bröd med”. Och i överförd bemärkelse är kompanjonen vännen och följeslagaren. Eller partnern i det egna företaget. 

Och det är just genom partners i det egna företaget har Erik och jag delat vårt dagliga bröd de 4 senaste åren. Sen några månader har vi valt att gå skiljda vägar, och jag lämnar över kompanjonskapet till Ann. 

För visst kan man se äktenskapet som ett företag. Ett äventyrligt och sinnrikt företag. Där man delar bördor och uppgångar. 

Förresten, vad hände med Ola, Eriks bästis? Ja, Ola och Erik gick skilda vägar på gymnasiet. Men sedan några år tillbaka har Erik funnit sin bästis för livet: Ann. 

Nu börjar det bli bra. Bästis + kompanjon. + kärlek = bästa brygden 

Jag är oerhört glad för att ni har funnit varandra. Oerhört glad. 

Jag har en sak att ordna innan jag avslutar och tackar för mig. 

{Alla som har nyckeln till Eriks lägenhet ombedes att lämna tillbaka den till honom, det är nämligen sista chansen nu} 

Jag önskar bröllopsparet all lycka i framtiden!

Advertisements
  1. No trackbacks yet.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: