Archive for March, 2006

Six Trusted Friends

Here’s a nice project management rhyme (that I saw in Eric Verzuh’s The Fast-Forward MBA in Project Management). 

I keep six honest serving men,
(They taught me all I knew)
Their names are What and Why and When
And How and Where and Who.

– Rudyard Kipling

Herding Cats explains them further, here is my abbreviated version.

  • What – is the scope of work for this project?
  • Why – does each work element exist?
  • When – will this work be started and completed?
  • How – will this work be accomplished?
  • Where – will this work be performed?
  • Who – will be performing the work?
Advertisements

The backbone function

In the same way that the drummer in a music group performs the function of containing all the other instruments, by keeping the tempo and rhythm even if there are periods of silence in the song, the project manager is the one that ultimately contains the project, via an intuitive understanding of the goals, delimiters, responsibilities, etc.

This dawned on me this evening, as we were fine-tuning our version of Bob Dylan’s “Mighty Quinn” in the band.

Confessions of an Economic Hit Man

A very interesting book is Confessions of an Economic Hit Man by John Perkins. It was a real eye-opener and is confirming what many people around the world know in their hearts but that sounds too paranoic.

It affected me in that I really think twice now whether I should consume something or not. My current things seem to do very well, in fact, even if they are a bit damaged or worn. 

From its introduction:

“Economic Hit Men are highly paid professionals who cheat countries around the globe out of trillions of dollars. They funnel World Bank, US government, and other foreign ‘aid’ funds into the coffers of international businesses and the pockets of a few wealthy families who control the planet’s natural resources. Their tools include fraudulent financial reports, rigged elections, payoffs, extortion, and murder. They play a game as old as Empire but one that has taken on new and terrifying dimensions during this time of globalization.

“I should know; I was one.”

Background

I have decided to fully focus on the role as project manager in the future. In the past, I have taken the role as developer, information architect, trainer, tester for the projects that we have implemented, as well as the project management work. Though, the area of project management has in part been done by the customer and in parts by us. As managing director for our company it has been in my interest that the project is managed well, but without a mandate from the client the project management documents that I’ve produced have not been completely official.

I believe that I could do it well. Let’s see what could be the factors speaking for me: I like to write and communicate, I am both flexible and stable in my thinking, I am very quality conscious, I’m quite good at negotiating, I don’t get bored easily by mundane work (like administrative work). I like the work form of projects, with a clear start and finish.

What I don’t like about project management though, is that it is difficult to get the people in the project to realize how important it is to actually manage the project. With weak involvement from the stakeholders of the project (the people who ultimately have the interest that the project gets implemented successfully), it is not so nice to be a project manager.

Mitt “best man” tal till min bror

Jag höll ett tal till min bror när han och Ann gifte sig den 25 mars 2006. Det slutliga talet blev lite annorlunda en denna, version 0.9:

Best mans tal 

Jag blev självklart väldigt glad när Erik bad mig att bli hans best man. ”Bäste man” på engelska, det låter väl inte så tokigt?  

Men ordet best man får ju också en att tänka på ”bästis”. Alltså, i bemärkelsen bästa kompis. Och när jag tänker på Erik och bästis, så kommer jag oslaget att tänka på Ola. 

Ola och Erik var bästisar, i ordets fulla bemärkelse. Från 1:a till 9:e klass, alla åren på  Sandeplanskolan i Höllviken. Och många var de gånger man hörde ”Jag ska bara bort till Ola…”. Fast så nära bodde han ju faktiskt inte, att det bara vara ”bara bort” som det var för storasyster till hennes bästis som bodde i huset bredvid. 

Ola och Erik var kulekungar på Sandeplansskolan. Tillsammans ”kompade” de, och byggde upp varsin jättelik kulsamling (av spaggar, porschrar, oljeporschrar och andra färgrika kombinationer). 

Som barn visste man inte riktigt vad ”kompa” betydde, men man använde det när man behövde en bundsförvant, något att samarbeta med, helst mot de andra barnen. 

Men nu, när jag tänker tillbaka, så inser jag att Ola var Eriks första ”kompanjon”. 

Kompanjon. Ett intressant ord.  

Jag har kollat upp det lite. Och det visade sig att till skillnad mot det närbesläktade ordet “kumpan” så är kompanjon ett allt igenom positivt ord. Det sägs komma från det latinska companio som är bildat av con, i betydelsen med, och pan, i betydelse bröd. Antagligen var alltså grundbetydelsen “någon att bryta sitt bröd med”. Och i överförd bemärkelse är kompanjonen vännen och följeslagaren. Eller partnern i det egna företaget. 

Och det är just genom partners i det egna företaget har Erik och jag delat vårt dagliga bröd de 4 senaste åren. Sen några månader har vi valt att gå skiljda vägar, och jag lämnar över kompanjonskapet till Ann. 

För visst kan man se äktenskapet som ett företag. Ett äventyrligt och sinnrikt företag. Där man delar bördor och uppgångar. 

Förresten, vad hände med Ola, Eriks bästis? Ja, Ola och Erik gick skilda vägar på gymnasiet. Men sedan några år tillbaka har Erik funnit sin bästis för livet: Ann. 

Nu börjar det bli bra. Bästis + kompanjon. + kärlek = bästa brygden 

Jag är oerhört glad för att ni har funnit varandra. Oerhört glad. 

Jag har en sak att ordna innan jag avslutar och tackar för mig. 

{Alla som har nyckeln till Eriks lägenhet ombedes att lämna tillbaka den till honom, det är nämligen sista chansen nu} 

Jag önskar bröllopsparet all lycka i framtiden!

Peace of mind

Nothing is more conducive to peace of mind than not having any opinions at all.
Georg Christoph Lichtenberg

I agree with this statement, utterly and completely. :-D

To my personal experience, it is not an easy life not to have an opinion on things. Either you are regarded as ignorant or apathatic. What if one "just" wants peace of mind??

"Is sloppiness in speech caused by ignorance or apathy? I don't know and I don't care."
William Safire

;-)

North country

The newspaper Le Temps invited its subscribers Sunday night for the Geneva avant-premier of the movie North Country.

The movie, which had the working title Class Action, tells the story of the first sexual harassment case in the US.